I tisdags åkte jag och Linnea till Umeå. Två timmar i bil till Landvetter. Flyg till Stockholm. Sedan byta till flyg till Umeå. Arlanda är så extremt stor flygplats. Det var tydligen två bolag som flög samtidigt till Umeå. Vi gick till fel gate. Vi höll på att missa planet.
Bodde två nätter på Hjältarnas hus. Anpassat för barn. Känns mer hemtrevligt än sjukhuset.
Dagen innan operationen träffade vi läkare, narkos och sjukgymnast filmade Linnea när hon gjorde olika övningar.
Sedan åkte vi till Leos lekland för att göra slut på energi. Tog taxi för att ta oss fram.
På operationsdagen gick vi upp 5.30 och duschade henne. Sedan tog vi med resväskorna och promenerade till sjukhuset. Kl.7.00 skulle vi vara där. Fick emla plåster. Sedan gick vi till operationsavdelningen.
Linnea fastnade med axeln vid förlossningen. Hon fick en nervskada. Obstetrisk plexus brachialis. Det första 6 mån kunde hon bara röra handen. Resten av armen var lam. Vid denna operation flyttade dom en muskel för att ge armen mer svängrum. För 4 år sedan förlängde dom en sena.
Dom satte kanyl i armen. Misslyckades på handen. När Linnea sov satte dom även kanyl på foten. 8.20 lämnade jag henne. Jobbig väntan. Åt frukost, köpte present. Köpte lunch jag tog med. 10.40 ringde dom. Så jag gick till uppvaket.
Dom hade gett för mycket dropp. Så Linnea blev kissnödig när hon inte sovit färdigt. Hon var arg och ledsen. Hon visste inte vart hon var. Som tur var somnade hon om.
Åkte upp till avdelningen 13.30
Linnea var gnällig. Åt inte så mycket. Vi tog en tur med rullstol i korridoren på sjukhuset och handlade lite snacks och tidningar.
Linnea somnade strax före 20.00. Men hon vaknade 1.45 tim senare. Hon kunde inte somna om. Jobbiga timmar följde. Hon hade ont och det kliade under gipset. Hon hade väldig hemlängtan. Vid 02.00 höll Linnea på att bli tokig av svider innanför gipset. Då tyckte sköterskan att gipset satt hårt och att fingrarna tappade färg. Dom klippte upp gipset lite. Då blev det genast bättre.
Vi sov väl 3-4 tum.
Dagen efter var det hemfärd.
10.00 tog vi taxi till flygplatsen. 19.0å var vi hemma hos oss. Då skönt att vara hemma. Båda två helt slut.
Nu väntar 6 veckor med gips ställning.
Hon får inte stå på händer på 3 mån. Hennes favorit sysselsättning.
