--
Skickat från myMail för Android
Skickat från myMail för Android
torsdag 27 december 2018
Julafton 2018
Julafton 2018
Barnen vaknade 6.00 och kunde inte somna om. Så det var bara att gå upp.
Redan vid 9.00 var vi tvungna att gå ut i trädgården och göra av med energi och få tiden att gå.
11.30 kom våra gäster. Henriks tre bröder, Camilla och barnens kusiner Alicia och Alex.
Julbord serverades ca 12.30 och sedan var det lång vämtan till tomten kom 14.15.
Vi öppnade ett paket i taget. Mycket roligare tycler jag. Så att man ser vad alla får.
Kalle Anka kl. 15 var det i stort sett enbart dom vuxna som tittade på.
Sedan hade vi vuxna paketleken. 300 kr presentkort i varje paket från olika butiker. Jag fick från Stadium och Henrik fick superpresentkortet där man väljer butik själv.
Sedan åkte Camilla, Tobbe och barnens kusiner hem. Dom skulle fira med Camillas familj på kvällen.
Owe var borta en stund och var tomte hos några andra barn.
Under tiden satte Krister ihop Albins gamingstol och Henrik blåste upp Linneas Paw patrol fåtölj. Jag satte ihop Linneas nya dockvagn. Dessutom röjde vi upp efter julbordet.
När Owe kom tillbaka åt vi julgröt och sedan var det dags för dom att åka hem.
Då tog vi på myskläder och sjönk ner i soffan. Så himla trött. Helt slut.
Men det blev en nykter fröjdefull jul!
Oerhört viktigt för mig!
Barnen vaknade 6.00 och kunde inte somna om. Så det var bara att gå upp.
Redan vid 9.00 var vi tvungna att gå ut i trädgården och göra av med energi och få tiden att gå.
11.30 kom våra gäster. Henriks tre bröder, Camilla och barnens kusiner Alicia och Alex.
Julbord serverades ca 12.30 och sedan var det lång vämtan till tomten kom 14.15.
Vi öppnade ett paket i taget. Mycket roligare tycler jag. Så att man ser vad alla får.
Kalle Anka kl. 15 var det i stort sett enbart dom vuxna som tittade på.
Sedan hade vi vuxna paketleken. 300 kr presentkort i varje paket från olika butiker. Jag fick från Stadium och Henrik fick superpresentkortet där man väljer butik själv.
Sedan åkte Camilla, Tobbe och barnens kusiner hem. Dom skulle fira med Camillas familj på kvällen.
Owe var borta en stund och var tomte hos några andra barn.
Under tiden satte Krister ihop Albins gamingstol och Henrik blåste upp Linneas Paw patrol fåtölj. Jag satte ihop Linneas nya dockvagn. Dessutom röjde vi upp efter julbordet.
När Owe kom tillbaka åt vi julgröt och sedan var det dags för dom att åka hem.
Då tog vi på myskläder och sjönk ner i soffan. Så himla trött. Helt slut.
Men det blev en nykter fröjdefull jul!
Oerhört viktigt för mig!
--
Skickat från myMail för Android
Skickat från myMail för Android
söndag 23 december 2018
Dan före dopparedagen
Idag kommer vara den längsta, tråkigaste dagen. Enligt mina barn. Dom längtar ihjäl sig efter julafton.
Natten till fredag fick Linnea feber. Tur vi precis tagit jullov. Hon har rosselhosta också. Hoppas hon kryar sig till imorgon. Men det går ju träffa tomten ändå. Hade ju varit värre med magsjuka.
Igår var vi framme en stund på sagolika jul i Götene. Köpte dom sista julklapparna.
Idag hämtar vi jullådan från Köttex, med julmaten. Sedan mina svärföräldrar och min mamma dog för 5 år sedan, tog vi över julfirandet på julafton.
Tillsammans med Henriks 3 bröder bestämde vi oss för denna variant av julmat. Det är ingen av oss som har tid eller lust att stå och göra massor med mat. För min del så har faktiskt inte julmaten så stor betydelse. Jag tror att det förändrades när min mormor dog. Då var jag 20 år och min barndoms jular gick i graven. Innan dess var det lutfisk till jullunch hos mormor och morfar. Ca kl. 17 var det julbord hos mamma. På julbordet var det många inlagda sillar som mormor gjort själv och även strömming rullader.
Min mamma försökte hålla liv i traditionen, men jag tror att det blev tufft för henne ensam. Min mamma är ensambarn och jag och min lillebror var ju inte stora. Dessutom hade min mamma fullt upp med att stötta morfar i sin sorg efter sin livskamrat och se till att han åt. I nästan ett helt år kom morfar till mamma och åt middag, varje dag.
Ja, så för mig är inte maten så viktig.
För mig är det viktigt att mina barn mår bra. Att dom är glada, lyckliga och trygga. Att tomten kommer. Att vi får fira med familjen. Tyvärr har jag inte firat med någon familjemedlem från min släkt på många år. Men det har jag fått vänja mig vid.
Det känns som att jag står ensam kvar. Maskrosbarn tänker jag mig som.
Jag har en bror, som jag inte har så mycket kontakt med.
Jag har en pappa. Men han har inte velat träffa oss på fyra år. I mina ögon så räknas han inte längre. Det är som att han är död. Jag saknar bara en gravsten att gå till.
Märklig känsla.
Men jag finns här. Jag står stadigt på jorden.
Jag har ett bra jobb. Jag har två underbara barn och jag har min fina man. Jag har inget mer att önska.
Natten till fredag fick Linnea feber. Tur vi precis tagit jullov. Hon har rosselhosta också. Hoppas hon kryar sig till imorgon. Men det går ju träffa tomten ändå. Hade ju varit värre med magsjuka.
Igår var vi framme en stund på sagolika jul i Götene. Köpte dom sista julklapparna.
Idag hämtar vi jullådan från Köttex, med julmaten. Sedan mina svärföräldrar och min mamma dog för 5 år sedan, tog vi över julfirandet på julafton.
Tillsammans med Henriks 3 bröder bestämde vi oss för denna variant av julmat. Det är ingen av oss som har tid eller lust att stå och göra massor med mat. För min del så har faktiskt inte julmaten så stor betydelse. Jag tror att det förändrades när min mormor dog. Då var jag 20 år och min barndoms jular gick i graven. Innan dess var det lutfisk till jullunch hos mormor och morfar. Ca kl. 17 var det julbord hos mamma. På julbordet var det många inlagda sillar som mormor gjort själv och även strömming rullader.
Min mamma försökte hålla liv i traditionen, men jag tror att det blev tufft för henne ensam. Min mamma är ensambarn och jag och min lillebror var ju inte stora. Dessutom hade min mamma fullt upp med att stötta morfar i sin sorg efter sin livskamrat och se till att han åt. I nästan ett helt år kom morfar till mamma och åt middag, varje dag.
Ja, så för mig är inte maten så viktig.
För mig är det viktigt att mina barn mår bra. Att dom är glada, lyckliga och trygga. Att tomten kommer. Att vi får fira med familjen. Tyvärr har jag inte firat med någon familjemedlem från min släkt på många år. Men det har jag fått vänja mig vid.
Det känns som att jag står ensam kvar. Maskrosbarn tänker jag mig som.
Jag har en bror, som jag inte har så mycket kontakt med.
Jag har en pappa. Men han har inte velat träffa oss på fyra år. I mina ögon så räknas han inte längre. Det är som att han är död. Jag saknar bara en gravsten att gå till.
Märklig känsla.
Men jag finns här. Jag står stadigt på jorden.
Jag har ett bra jobb. Jag har två underbara barn och jag har min fina man. Jag har inget mer att önska.
--
Skickat från myMail för Android
Skickat från myMail för Android
fredag 14 december 2018
Halvvägs till julafton
Nu har vi kommit halvvägs till julafton.
Igår firade vi lucia på Linneas dagis. Så himla fint så man blir tårrögd. Linnea hade mest fokus på att hålla kronan på huvudet medans hon kliade. Jobbigt att vara lucia och samtidigt sjunga..
Vilken jobbig månad detta är för barnen. Det händer så mycket samtidigt som dom har en så stark längtan till just julafton. Så mycket förväntningar. Men även besvikelse när man inte får allt man önskar och det inte blir som det var tänkt.
Dessutom decembers mörker gör att barnen har mindre ork och är så himla trötta. Märker det både hemma och på mina barn på jobbet. Nej, nu längtar vi efter jullov. 4 dagar kvar för mig och barnen, Yay!
Igår firade vi lucia på Linneas dagis. Så himla fint så man blir tårrögd. Linnea hade mest fokus på att hålla kronan på huvudet medans hon kliade. Jobbigt att vara lucia och samtidigt sjunga..
Vilken jobbig månad detta är för barnen. Det händer så mycket samtidigt som dom har en så stark längtan till just julafton. Så mycket förväntningar. Men även besvikelse när man inte får allt man önskar och det inte blir som det var tänkt.
Dessutom decembers mörker gör att barnen har mindre ork och är så himla trötta. Märker det både hemma och på mina barn på jobbet. Nej, nu längtar vi efter jullov. 4 dagar kvar för mig och barnen, Yay!
--
Skickat från myMail för Android
Skickat från myMail för Android
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)