På mindre än 1 år har vi nu drabbats av tre dödsfall i familjen. Det tar verkligen på krafterna!
__________
AMMI
Henriks mamma, Albins & Linneas farmor, min "svärmor".
Dog 20 maj - 2012. Hon blev 66 år.
Ammi fick bukspottkörtel cancer. Hon opererades och mådde bra efter operationen och fick lite extra tid i livet. Det är vi glada för eftersom under den perioden så hann Albin födas. Men i januari 2012 upptäcktes det att cancern kommit tillbaka igen. Några dagar innan hon dog tömdes hon på vätska som Ammi samlat på sig och det gjorde att kroppen inte orkade. Så när hon väl dog gick det fort.
Under året som gått har vi hjälpt Henriks pappa Tage att ta sig igenom sorgen och skött hans ekonomi. Detta har tagit mycket energi.
__________
Jag blev gravid igen och min energi har verkligen varit låg under hela graviditeteten. Jag avslutade mina universitetsstudier i januari 2013. Det sista examinationsarbetet krävde full uppmärksamhet från mig. Men jag är nu äntligen färdig förskollärare efter 3,5 års studier. Jag är riktigt stolt över mig själv!! Jag började arbeta som timvikarie på Skattkistans förskola i Götene i november 2012. Den 7 mars arbetade jag min sista dag. Jag var så trött och energilös och kände att jag behövde vila mig i form innan bebisen skulle anlända. Hade beräknad födsel 10 maj. Dagen efter jag slutade arbeta kom ett telefonsamtal från Göteborg vilket förändrade alla planer framåt.
__________
ELAINE
Min mamma, Albins & Linneas mormor, Henriks "svärmor".
Dog 8 mars - 2013. Hon blev 58 år.
Jag vilade tillsammans med Albin på e.m den 8 mars. När jag vaknade hade jag 5 missade samtal från min bror. På ett av samtalen hade han pratat in på telefonsvararen. Han sa att mamma var dålig och att det gjorts hjärtlungräddning. Jag ringde upp min bror men det var min morfar (80 år) som svarade. Han sa att mamma var borta. Jag var tvungen att fråga honom flera gånger om borta menades att hon var död. Så jag inte missuppfattade honom. Han är ju ändå 80 år. Men jag hade inte missuppfattat honom.
Mamma hade känt sig dålig i någon vecka med olika symptom. Hon trodde hon hade influensan. Men hon måste ha mått riktigt dåligt eftersom hon slutade röka under denna veckan. (Hon har rökt i ca 40 år). Dagen då hon dog var hon med min bror på ett läkarbesök han hade inbokat. Efter besöket stod de utanför och samtalade. Mamma säger att hon inte mår bra och vill sätta sig ner. Sekunden efter grabbar hon tag i min brors jacka och faller handlöst till marken. Hon är inte kontaktbar och det görs hjärtlungräddning vilket inte ger något resultat. Hon körs i ambulans men dödförklaras vid ankomst till sjukhuset. Obduktionen visar att hon har fått en kraftig hjärtinfarkt. Vilket troligtvis har föranletts av en mindre infarkt någon vecka tidigare.
Vi började packa direkt efter samtalet från Göteborg och jag åkte på ett planerat besök till barnmorskan för att fråga hur dödsfallet kunde påverka bebisen. Jag var då i vecka 31+0 = v. 32. Det var 9 veckor tills bebisen var beräknad.
Vi bokade hotell och åkte ner alla tre. Jag, Henrik och Albin. Vi stannade i Göteborg i tre nätter. På f.m fixade jag, min bror och morfar med att planera begravningen och prata igenom vad som hänt. Vi var också på bårhuset och fick titta på mamma. Jag var väldigt rädd för detta besöket innan då jag aldrig sett någon död människa tidigare. Men det kändes bra att ha gjort det efteråt. Det var lättare att förstå att hon verkligen var död.
Det har varit mycket att ta hand om efter mammas död. Dels mina blandade känslor för mamma då vi har varit oense om många saker de sista 13 åren hon var i livet. Dessutom har vi fått tampas med min mammas sambo (vilken jag inte kunnat acceptera under de ca 13 år de levt tillsammans). Vi har inte kunnat komma in i lägenheten ännu. Han har inte hjälpt till med begravningen och allt runtomkring. Dessutom har han nu hotat min bror och min morfar. Mycket som tagit rejält på krafterna. Dessutom har jag varit i slutet på en graviditet med allt vad det innebär och nu i början av 2 barns liv med allt vad det innebär, ja ni fattar själva hur situationen varit. Så kom då det tredje dödsfallet mitt i detta...
__________
TAGE
Henriks pappa, Albins & Linneas farfar, min "svärfar".
Dog 17 maj - 2013. Han blev 72 år.
Detta dödsfallet var ganska väntat. Det dödsfallet som känns mest ok, om man får säga så. Tage har haft bekymmer med ångest i många år och dämpat dessa ångest perioder med alkohol. Så vi har varit väldigt oroliga för hans hälsa och mående och fått bolla med socialtjänsten som inget kunnat göra... Dagarna innan han dog blev han väldigt förvirrad så Henrik och hans bror körde honom till akuten den 16 maj. Han lades in och på morgonen den 17 maj ringde dom och sa att han inte var kontaktbar. Henrik åkte in och vid 11 på f.m dog han. Dödsorsak var flera proppar i hjärnan. Så nu har vi ett hus att röja och lägga ut på försäljning. Som om vi inte hade nog att göra...
__________
Hejsan! Ann-Sofie Larsson (Fd Tillman) heter jag och är en 46-årig tjej som är uppvuxen i Göteborg. Jag har även bott i Borås men har nu hittat min plats på jorden i lilla Götene. Götene ligger mellan Skara och Mariestad utmed E20. I min blogg berättar jag om livet tillsammans med min man Henrik och våra två barn Albin (f. sep-10) och Linnea (f. maj-13). Hoppas ni gillar det jag skriver! Kram Ann-Sofie
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så fint du skrivit. Det måste varit fruktansvärt jobbigt under denna tiden. Ta hand om er nu! Jag hoppas ni får en lugn och skön sommar! KRAM
SvaraRaderaTack!
Radera