Tisdag den 5 december var den stora dagen kommen för Linneas operation.
Linnea föddes för 4.5 år sedan.
Vid förlossningen fastnade hon med axeln och då barnmorskan drog ut henne skadades nerverna som går till höger arm. De första ca 6 månaderna kunde hon enbart röra handen och fingrarna. Övriga armen var lam.
Idag kan hon röra hela armen. Men den är svagare och har ett annat rörelsemönster. Hon har svårt att göra en korrekt kullerbytta, inkast med fotboll, kamma håret, skriva med höger, äta med höger mm. Listan kan göras lång.
Varje år är vi på Östra sjukhuset i Göteborg där vi träffar specialister inom Obstetrisk Plexus brachialis området.
Dom åker till hela Sverige från Umeå och träffar barn med likadan skada som Linnea.
Vid senaste kollen såg läkarna att armen stelnat till. Det gick inte längre att passivt göra utåtrotation. Linnea har aldrig kunnat göra det själv.
Vi gjorde skiktröntgen och läkarna bestämde att en operation var nödvändig.
Alla dessa operationer sker i Umeå där specialistvården inom området samlats. Rikssjukvård.
Så vi tog bilen två timmar till Landvetter flygplats, flyg till Arlanda där vi bytte till flyg till Umeå och sedan taxi till Umeå sjukhus.
Trötta barn och föräldrar.
Ja givetvis fick Linneas storebror Albin följa med.
Första natten bodde vi alla på Hjältarnas hus och andra natten bodde jag och Linnea på sjukhuset.
Men det var fria besöks tider på sjukhuset med lekrum utanför rummet.
Samma dag vi åkte upp träffade vi läkaren som skulle operera, narkosläkare och rehab.
7.30 var vi på sjukhuset och fick emla plåster och lugnande medicin. Linnea somnade efter en timme. Tur det eftersom operationen blev försenad någon tim.
I operationsrummet fick Linnea somna i min famn. Det funkade jättebra att sätta kanten. Linnea tittade hela tiden. Dom hade dragit åt för dåligt korken till kanalen så hela hennes hand var blodig. Men Linnea blev inte rädd.
Hon fick sömnmedicin i kanylen men ville ändå andas i masken och blåsa upp ballongen så då gav dom henne syrgas där.
Narkosläkare berättade när hon ringde och sa att Linnea var på uppvaket att dom försökt sätta en kanyl i foten. Dom hade inte hittat något bra ställe så hon hade bandage på båda fötterna.
Till slut hade dom fått sätta en till kanyl i samma hand som den andra.
Dom hade satt rosa bandage om handen. Där hade Linnea lite ont efteråt.
Rosa gips blev det precis som Linnea önskade.
Det har kliat en del under gipset.
Det är svårt med kläder och ytterkläder så vi köpte en fleece filt och gjorde hål för huvudet.
Det var riktigt långa och jobbiga resdagar.
Det var så skönt att komma hem.
Läkaren var nöjd med operationen och hoppas att hon ska kunna göra utåtrotation själv efteråt.
Fyra veckor med gips känns som en evighet.
Linnea föddes för 4.5 år sedan.
Vid förlossningen fastnade hon med axeln och då barnmorskan drog ut henne skadades nerverna som går till höger arm. De första ca 6 månaderna kunde hon enbart röra handen och fingrarna. Övriga armen var lam.
Idag kan hon röra hela armen. Men den är svagare och har ett annat rörelsemönster. Hon har svårt att göra en korrekt kullerbytta, inkast med fotboll, kamma håret, skriva med höger, äta med höger mm. Listan kan göras lång.
Varje år är vi på Östra sjukhuset i Göteborg där vi träffar specialister inom Obstetrisk Plexus brachialis området.
Dom åker till hela Sverige från Umeå och träffar barn med likadan skada som Linnea.
Vid senaste kollen såg läkarna att armen stelnat till. Det gick inte längre att passivt göra utåtrotation. Linnea har aldrig kunnat göra det själv.
Vi gjorde skiktröntgen och läkarna bestämde att en operation var nödvändig.
Alla dessa operationer sker i Umeå där specialistvården inom området samlats. Rikssjukvård.
Så vi tog bilen två timmar till Landvetter flygplats, flyg till Arlanda där vi bytte till flyg till Umeå och sedan taxi till Umeå sjukhus.
Trötta barn och föräldrar.
Ja givetvis fick Linneas storebror Albin följa med.
Första natten bodde vi alla på Hjältarnas hus och andra natten bodde jag och Linnea på sjukhuset.
Men det var fria besöks tider på sjukhuset med lekrum utanför rummet.
Samma dag vi åkte upp träffade vi läkaren som skulle operera, narkosläkare och rehab.
7.30 var vi på sjukhuset och fick emla plåster och lugnande medicin. Linnea somnade efter en timme. Tur det eftersom operationen blev försenad någon tim.
I operationsrummet fick Linnea somna i min famn. Det funkade jättebra att sätta kanten. Linnea tittade hela tiden. Dom hade dragit åt för dåligt korken till kanalen så hela hennes hand var blodig. Men Linnea blev inte rädd.
Hon fick sömnmedicin i kanylen men ville ändå andas i masken och blåsa upp ballongen så då gav dom henne syrgas där.
Narkosläkare berättade när hon ringde och sa att Linnea var på uppvaket att dom försökt sätta en kanyl i foten. Dom hade inte hittat något bra ställe så hon hade bandage på båda fötterna.
Till slut hade dom fått sätta en till kanyl i samma hand som den andra.
Dom hade satt rosa bandage om handen. Där hade Linnea lite ont efteråt.
Rosa gips blev det precis som Linnea önskade.
Det har kliat en del under gipset.
Det är svårt med kläder och ytterkläder så vi köpte en fleece filt och gjorde hål för huvudet.
Det var riktigt långa och jobbiga resdagar.
Det var så skönt att komma hem.
Läkaren var nöjd med operationen och hoppas att hon ska kunna göra utåtrotation själv efteråt.
Fyra veckor med gips känns som en evighet.
Skickat från myMail för Android
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar