Ja idag är det ett år sedan jag fick telefonsamtalet om att mamma inte längre fanns med oss.
Hon fick en kraftig hjärtinfarkt.
Sedan dess har jag börjat ifrågasätta min egen tid på jorden och undrar hur lång tid jag har till förfogande.
Det som gör mig rädd är om jag inte får se mina barn växa upp.
Ja, döden är läskig. Man vet ju aldrig när den slår till. Drabbas man inte av nära dödsfall så tänker man inte så mycket på den.
Vi har drabbats av tre på kort tid.
I maj är det ett år sedan Henriks pappa lämnade oss och två år sedan hans mamma lämnade oss.
Skickat från min Samsung Mobil
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar